Ja det är verkligen frågan det...
Varför? kanske ni undrar..
JO, så här är det. IDAG kom artikeln om mig med i tidningen.
Om mig och min konst. (so far so good)
Nu är det så att det känns liiiiite pinsamt tycker jag.
Halva första sidan på tidningen är en enda stor bild på MIG.
Sen är nästan hela tredje sidan om mig. Bilder på tavlor och text.
GULP!!!
Här har man levt i lönndom, gömd för världen, hur många år som helst
och nu kommer plötsligt folk känna igen mig. Ja iaf några....
Det är otäckt, det är spännande OCH naturligtvis jätte roligt också.

Guuuuben kom upp med tidningen innan han gick till jobbet i morse.
Han brukar alltid komma upp och säga hejdå innan han går.
Sen brukar jag somna om en stund till.
SOMNA OM?! Inte idag... Fjärilarna i magen känns som överviktiga elefanter som studsar omkring.
Kanske skulle *robba* någon av alla muslimer här på en slöja eller något innan jag ger mig ut idag.. *FNISS*

Dagen idag har gått i ett..
Vakna, frukost,rasta hund, hämta biljetter och sen bar det av
till Kungliga Huvudstaden. I vanliga fall brukar jag hinna och SE hur vacker vår huvudstad är. Men idag kunde jag bara svagt förnimma den skinande solen.
Med hjälp från vänliga anställda vid centralen lyckades jag hitta ut till Karolinska. Jag kom för tidigt för besökstid men det gjorde inget.
En mkt vänlig sköterska sa att jag fick komma in.

Japp har bokat biljett till huvudstaden.
Nu ska jag ut med hunden och sen göra mig i ordning.

Vill tacka för alla omtänksamma komentarer.
Det känns väldigt olustigt att åka till sjukhuset idag.
Jag vet att det är riktigt allvarligt med min vän.
Kanske är det sista gången jag ser honom.
Inte ens han kan klara allt..
Han har varit och är ännu min personliga *superman*

Med oro i kroppen och tårar som trängs för att komma ut
ska jag nu göra mig i ordning och åka..
Försöka se glad och pigg ut. Stötta, finnas och peppa honom
om han har orken att ta emot det.
Vet inte riktigt vad som väntar mig.

Jag kommer inom er alla när jag kommit hem och fått lite tid
att andas och smälta dagen.

Kram
Tindra

Jag ber om ursäkt men jag hinner inte runt till er i kväll.
Fick just besked att en mkt god vän ligger på Karolinska och hänger
på håret om man säger så..
Jag ska ta mig till STHLM i morgon men vete sjutton hur jag ska hitta ut
till Karolinska. Hoppas det finns ngn vänlig själ som kan hjälpa mig med
det. Jag själv har ju inget lokalsinne...

Jag återkommer
Kram
Tindra

Har tusen fjärilar i magen.

Alderles nyss ringde lokaltidningen.
Dom vill att jag ska komma bort kl.13,30 till min utställning
så dom kan skriva om mig och mina tavlor.
Jag blev helt chockad. Sitter här och skriver och skakar ihela kroppen.

Plötsligt kommer jag inte vara doldis längre.
Roligt, spännande och skrämmande...
Men verkligen jätte kul att det kommer UT att jag har
min första utställning.

Tavlan ni ser här ovan är ett rent försök..
Abstrakt till skillnad från mina vanliga landskap.
Den är 40x50cm.
Målade på den inatt. Är inte säker på om jag färdig med den eller
om jag ska lägga några penseldrag till..

NU ska jag rusa o tvätta håret och försöka se pigg och glad
ut för kameran.. GLAD är det minsta problemet..*fniss*

Tack för alla omtänksamma komentarer igår.
Jag behövde verkligen dom. Ni är underbara.
Jag kikar in till er i kväll.. NU har jag lite brådis..
Kramar
Tindra

Ja det är nog en av anledningarna att skriva blogg.

Som hemma varande relativt ung (41) sjukpensionär, inte född på orten, ja då blir man rätt ensam.
Att skriva är ett sätt att få bekräftelse på att man faktiskt finns.
En bekräftelse på att man finns och  kanske duger, så känns det när man får kommentarer.

Just nu sitter jag här efter att ha fallit ihop.
För mkt träning kanske i samband med att jag har den *röda veckan*
har gjort mig likblek och yr.
Tanken kom då...
Ingen vet vad jag gör om dagarna...
Ingen direkt bryr sig om vad jag gör heller...
Inte i verkliga livet...

Visst kommer mannen bli lite orolig OM jag berättar för honom att jag nästan svimmade nyss men det är nog allt.
Har inte bestämt om jag alls ska bry mig med att tala om det.
Varför lägga mer börda på honom?

Yrseln ligger där bak och lurar..
Hunden måste ut..
PANIK känslor.
Tänk om det snurrar till ordentligt ute.. Om jag rasar ihop där...
Jag har inget val. Kan inte släppa hunden lös där jag bor.
Jag får helt enkelt pallra mig ut..
Lugnt och stilla..

Inte många här vet vem jag är..
Många kanske känner igen mig till utseende, men inte mer..
Jag är en av många anonyma sjukpensionärer.

Tack o lov för bloggen.. Här FINNS jag.. Bland många andra.
Jag får respons..

Sänder varma tankar och kramar till alla mina läsare..

Tindra

Utställningen av mina tavlor pågår hela mars..

Hoppas ingen lurats att tro att det är på något stort välkänt galleri eller så. Jag är ju total *okändis*
I samhället där jag bor finns en affär som handlar med konstnärs material och inramning. Damen där visar varje månad visar upp någon lokal förmåga. De flesta av mina alster kommer hänga i fönstrena där.
De som inte får plats där hänger hon inne i butiken.
Nu kanske det inte låter så flådigt men för mig är det jätte stort.
För första gången ska människor jag inte känner få se mina tavlor.
Jag fick mkt positiv kritik av damen som har affären. Då ska man veta att hon har en ny konstnär varje månad så hon har sett ganska många vid det här laget. 
Jag har ännu inte varit iväg för att se hur det ser ut när hon hängt upp mina tavlor. Jag är lite nervös...
Jag väntar tills jag har familjens stöd ikväll.. DÅ ska vi gå allihopa.

I övrigt har jag varit och fyndat, som jag berättat för några av er.
En sommarklänning och ett par vita shorts. Totalsumma 154 kr.
Affären har gått i kk så de drog 75% på ordinare pris..
TACKAR SÅ MKT gör ju jag för det..

Nu ska jag gå o vila..
Mensvärk som får magen att kännas som den vrids om som en korkskruv.. YNK...

Ha en fin dag allihopa..
Kram
Tindra

Måndagen har infunnit sig. MIN dag.
Den dagen på hela veckan när jag har mest tid för bara mig.

Min gissning är att jag kommer  sätta mig och skissa på en ny tavla
som finns i mitt huvud. Ev. fortsätta lite på ett broderi jag fick av min mamma..
Jag FÖRSTÅR att jag fick det av henne. Det tog mig 40 min bara att reda ut alla färgerna..PUST.
Broderitrådarna är ju sex små trådar i varje tråd. (Inget ovanligt med det). MEN så ser man på mönstret. GULP.
Man ska ta ur EN liten tråd av t.ex vitt och en ynka liten tråd ur det grå
och sy med det. Inte konstigt att det är så fina nyanser i motivet men...
På ren svenska FY F..! vilket jobb det kommer bli.
Dessutom ska det sys på mörkblå väldigt liten aida.
Jag satt med förstoringslampan igår och började. Fick repa upp lite redan igår som jag såg blev fel.
Det blir att både dubbel och trippelkolla efter varje kvadrat cm man får färdig..
Nåja en vacker dag så kanske den blir färdig men i det här fallet räknar jag med MÅNGA MÅNADER..

Ute är det grått idag.
I eftermiddag ska jag och familjen ge oss ut och kolla hur det ser ut när mina tavlor blivit upphängda. Idag är första dagen som , för okända människor kan se det jag gjort LIVE...
Mkt spännande.

Träningen har gått bra bortsett från en blåsa under foten.
Sprang ca en o en halv mil totalt förra veckan.
Sista passet som var igår blev 4 km. Ingen ökning på distansen men ökade ist hastigheten.  Genomsnitt igår var 8,8km / tim

Nu ska hunden ut o sen ska jag kolla runt hos er..
Kram
Tindra