Idag var det dags för träning igen.
Gav mig iväg till gymet och såg att löpbandet var ledigt..
Värmde upp lite snabbt på cykel och sen upp för att springa.

Idag lyckades jag springa 4 km utan att stanna en enda gång.
Det är klart framsteg för mig.
Det jag håller på med nu är just uthålligheten. Sen när den blivit bättre
så får jag börja jobba ner tiden lite granna.
Men det är lite drygt ett halvår kvar tills tjejmilen så det ser lovande ut.
Nu är jag ju inte ute efter någon kanontid. Jag är mest ute efter att
förbättra mitt eget rekord.
Det känns bra och jätte roligt just nu.

I övrigt så har jag ju min stora dotter hemma den här veckan
så därför dröser det inte in så mkt inlägg från mig.
Och just därför kanske jag inte hunnit in till dig heller.
Men jag kommer tillbaka det är ett som är säkert.

Just nu håller jag på att fundera ut en god Alla Hjärtansdag Meny
tills på torsdag.
Helst ska det då vara något som även den yngre generationen kan äta.
Det är inte helt lätt. Känns som att det alltid är NÅGOT som NÅGON av dem inte tycker om...
Men jag ska göra mitt bästa.
Jag gillar verkligen att fixa o dona med sånt där.

Ha det gott allihopa..
Jag tittar snart in hos er när lugnet lägger sig igen..

Jätte kram till er allihopa
Tindra

Jag blev utmanad av Hanna..

Så här är reglerna för denna utmaning:
Länka till den som utmanat dig
Berätta sju sanningar om dig själv
Utmana sju personer
Lämna ett meddelande till dem du utmanar.

Eftersom denna utmaning verkar ha varit igång ett tag
så låter jag den som känner sig manad, att anta den.

Huuuaaaaaaa.. Här kommer mina sanningar..

1.
Jag gråter väldigt lätt.. Både av sorg, lycka och ilska.

2.
När jag går ensam hemma mkt så pratar jag för mig själv.

3.
Om min pappa inte fått ett speciellt jobb när jag var liten
skulle jag bott i Australien nu..

4.
Jag skulle vilja besöka en manlig vän i Canada.

5.
Jag har spindel fobi

6.
Jag älskar musik från klassiskt till hårdaste hårda rock.
Sjunger gärna med när jag lyssnar.

7.
Avskyr data/tvspel som bara går ut på att döda


Kanske trista sanningar?!
Om du som läser antar utmaningen så meddela mig gärna..

Kram Tindra

Idag damp det ner ett brev i brevlådan...
Trodde det var en räkning i vanlig ordning.
Helt fel hade jag inte..
Det var biblioteket som påtalade att jag var försenad
med en bok. Genast letade jag fram den, gick till bibblan och lämnade den.
Betalade mina *böter* och lånade lite nya böcker.

Vilka?
Ja det blev fyra böcker om olika tekniker att måla.
Spännande värld är det, målandets värld.

Snart ska jag packa bilen o åka med dottern.
Jag kommer idag slippa laga mat.. Jippieeeeeeee....
Ibland blir matlagningen trist när man gör det varje dag.
Men idag ska jag alltså slippa.
När jag kommer hem igen står maten nästan på bordet.
Inget avancerat, hambugare m div tillbehör, men skönt att slippa
slav spisen för en gång skull.

OJ...*tittar på klockan*
Måste rusa..
Packa in dotterns saker i bilen o tanka upp den innan jag hämtar
upp henne vid skolan.

Ha det gott allihop
Kram
Tindra

Jag hör många som säger..
Huu.. man börjar bli gammal.. Eller... Tänk om man fick vara ung igen, börja om sitt liv.

Nej tack säger jag..
Låt säga att man uppnår 85år innan man kilar vidare
som är vanligt för kvinnor.
Så tänker vi på mig.. Jag blir 42 om ett par månader.
Jag har alltså inte ens kommit halv vägs.
Inte ens om jag VAR halv vägs skulle jag gräma mig.

Tänk efter lite...
Den första halvan av livet, vad hände då?
Jo..
Man slösade ett år på att lära sig gå.
Sen gick en massa tid att lära sig prata och använda armar och fingrar
samt resten av kroppen.
Sen gick nio år bort i grundskolan.
Utstod puberteten..
Efter det gymnasium..
Där har vi då ca 20 år av inlärning.
Vad händer sen då.. Jo efter ngr år trillar barnen in..
Då ska man hjälpa dom att lära sig gå prata osv..


Nu när man närmar sig halva livet har man alltså dom åren tillgodo
på sista halvan.
Det är ju NU man kan leva.. Man har gjort *förhoppningsvis* de största misstagen redan. Man har lärt sig det mesta man behöver.
Man har fostrat sina barn efter bästa förmåga.

För mig känns det som att det är NU som livet börjar.
Eller iaf en betydligt bättre del av livet där man kan använda sina tidigare införskaffade kunskaper osv..
Ingen medelålderskris här inte..
NU ska här levas. Barnen börjar bli stora och man kan ägna sig åt sig själv..
Det är ju toppen..

Stor kram till er alla unga som gamla.
Tindra

Japp..
Fredag och jämnvecka.. Det innebär som oftast att jag kör min dotter
15 mil.. Där möter jag hennes pappa som kört ungefär lika långt.
Sen hem igen.. Söndag samma sak fast hämtning.

Nu har jag iaf sett till att ladda min mp3 med en massa musik som jag kan sitta och skråla till när jag blir själv i bilen.
Så ser ni en svart volvo som studsar fram någonstans mellan Mantorp och Norrköping så innehåller den säkert en högt sjungande Tindra.
Jag bor inte i någon av dom städerna men det är däremellan jag finns på E4an en stund iaf..

Igår var jag och tränade. Det gick riktigt bra faktiskt.
I morgon bär det av till träning igen.
Det kan nog vara bra för efteråt så är vi bjudna på middag till svärföräldrarna. Det brukar både vara god mat och fika där..
Får nog ta en extra stund på motioncykel eller löpband *fniss*
Försöker nu att träna 2-3 ggr i veckan.
Tiden går fort fram och plötsligt är det sommar.. Sen kommer augusti
och då är det Tjejmilen som gäller.
Det är 25års jubileum för Tjejmilen iår. Så vi lär bli många tjejer o kvinnor som springer..
Är det någon som vill haka på?

Nu ska jag ta den lugna varianten av motion en stund.
Dvs ut o gå en stilla promenad med hunden..

Vill passa på att säga att jag är glad att så många hittat in här till mig.
Blir så glad över era kommentarer. Det sporrar att fortsätta skriva.

Kram till er alla
Tindra

Upp som en SOL ner som en PANNKAKA..

I förrgår var jag så innerligt glad.
Då hände så mkt positivt med konstutställning o.dyl
Sen igår...
PANG..ner i asfalten igen.

Jag har saknat mina vänner i cybern och tog mig tid att
sitta här en lite längre stund igen.
Då kom det igen..
Det började krypa i skinnet.
Klådan smög sig på och fejjan var åter vanställd.
Nu finns inga tvivel om att även platta skärmar
kan ge kraftiga allergier.
Sen spelar det ingen roll vad de säger.
Plattskärmar (den tekniken) är så pass nya att forskningen inte
hunnit med om reaktioner på dessa.

Jag vill varna för att sitta för mkt framför dom.
Även om man inte känner något NU så är det inte
alls omöjligt att allergi utvecklas.
Jag är ett levande bevis och det är outhärdligt.
Helt bucklig, röd och full med kliande utslag som ser
ut som acne i ansiktet...
Huden torkar ut och måste smörjas en miljon ggr per dag.
Jag lovar, det är allt annat än kul.

Om ni inte vill bry er om att vara försiktiga så
är det ju erat val.
Men tänk lite innan ni t.ex låter era barn sitta för länge
vid datorerna.
Så många arbeten idag kräver viss tid vid datorer.
Utvecklar man då tidigt en allergi så blir det jobbigt.
Både på en gång och vid ett ev. framtida dator arbete.

Jag tänkte som många andra..
-JAG har aldrig känt av ngr problem.
MEN som sagt, det kan komma med tiden.
Det gjorde det för mig.

Med anledning av detta ska jag nu logga ut och
ta av mig keps och sjal som jag får ha för att skydda ansiktet.

Ha en fin dag.
Här ska ist hängas upp gardiner o.dyl en stund.
Tittar in en snabbis lite senare.

Kram till er allihopa.
Tindra

Jag satt och googlade en stund..

Ganska snart kom jag till insikten att jag aldrig kommer bli vacker.
Iaf inte om man ska gå efter de kriterier som verkar finnas på nätet.

Alla bilder jag såg var kvinnor som var mer eller mindre underviktiga/anorektiska. På dessa smala skapelser opererar man sen in
saltlösningspåsar så brösten blir som ballonger och avslutar med en läpp förstoring, slänger på ett halvt kilo smink och VIPS...
Där har vi dagens ideal.

Själv är jag 166 lång och väger ca 63-64 kg..
Jag har normal byst storlek och mina egna läppar..
Med andra ord... Jag är inte vacker med dagens mått på skönhet.

Nu är det så att jag trivs rätt bra med mig själv iaf..
Det jag har är mitt eget. Det är naturligt..
Jag lever inget falskt plastliv.

Rynkor är jag inte heller rädd för.. Visserligen har jag inte så många ännu.
Med de där små när man skrattar dom finns..
Tänker på min mormors ord..
-Rynkor? Dom ska man inte skämmas över.. Det är dom som visar att man levt ett liv.
De orden har etsat sig fast i mig och får mig att le än mer vid spegeln..

Tänk om alla vi kvinnor/tjejer kunde glädjas åt den vi är ist för att försöka
vara någon annan.
Undrar om de som gör dessa operationer och dylikt tänker på att de faktiskt för killar/män och andra bakom ljuset.?
Det är ju inte den äkta varan de ser, inte den äkta varan de känner på.
I slutänden visar sig ju iaf det verkliga jaget hur man än försöker hindra det.. Vad händer då?
Hur reagerar kvinnorna och HUR reagerar männen när den falska fasaden faller?

Var stolta... Stå för den ni är...

Mega kram
Tindra

Det blev drygt tre kilometer på löpbandet igår.
En del motionscykel och så maskinerna.
Det kändes jätte bra att få ge järnet..
Jag hade ju energi i överskott pga gårdagens positiva händelser.
Nu kan ju tilläggas att..*att ge järnet* för mig kanske är som en lätt vårbris
för andra. Men för mig med min värk så är jag faktiskt duktig.

Dagen idag då?
Tja den ser ut att bli fruktansvärt lugn.
Inga direkta måsten här hemma. Ute är det grått grått grått..
Kanske helt  enkelt ska *låta bli* att göra en massa idag.
Känner inte ens för att måla idag.
Kanske sätter jag mig i soffan efter hundpromenaden och kollar några avsnitt av Lost eller ngn film.
Enda kraven jag har på mig själv idag är att laga mat till familjen lite senare.
Ja och så gå ut en långprom med hunden förståss.

I morgon är det träning igen.
Känner mig riktigt duktig.
Hoppas ni alla har det bra där ute i Cybern?
Kram
Tindra